Imagination is more important than knowledge

we have stuff that people wanna steal

2011-12-15T21:15:00.003+01:00

jag är tillbaka! nu har det varit tyst i ett halvår men ni har väl inte glömt bort mig? jag är lika shiny och happy som förut, kanske ännu mer nu. för nu, nu är det dags för party och jag ska göra staden vackrare än förut. ni förstår vad jag menar. tills vi ses nästa gång, längta efter mig.

festivalkänslan är på topp...

2011-07-28T23:08:00.000+02:00

Jag hoppas det regnar på Emmaboda och alla fryser och vill åka hem. Att det är en person som har värsta taggkänslan men ingen kan peppa med och alla blir överfulla och däckar bakom ett tält i en spya.
Jag släpper taget om min tanke över att jag verkligen missar något när jag nu inte är där. Den här sommaren är inte över, jag kommer att vara med om så mycket meeeeer. Festival är inte livet. Människor är livet.

I morgon ska jag göra vitan och hångla.

jag måste få säga en sak

2011-07-28T23:03:00.000+02:00

Jag klarade av att se klart en hel film med den här usla skådespelaren. Det enda som dyker upp i min skalle när han säger nånting på filmen är "kan du sluta vara en mes, jag ooooorkar inte mer". Men han slutar inte! Han är en extrem mes. Jag vet inte om det är regissören som är en värsta sadist som vill göra publiken så jävla irriterad eller om det är han som är en dålig skådespelare. Eller jobbig skådespelare.

Han, Hugh Grant. Finns ingen värre. I det här läget tycker jag om Robert Pattinson (som jag förövrigt smälte för när jag gjorde ett fördjupningsarbete om honom på engelskan), Justin Bieber (som jag också smälte lite för när jag såg en video med honom då han träffar sina fans, en tjej som var typ 8 bast, som han tog så bra hand om och kallade "gumman" och allt möjligt, heltrevlig kille!), nej Hugh Grant har gått över min gräns.

Inget mer med honom i framtiden!

nattens dröm

2011-07-28T15:58:00.000+02:00

Jag drömde en dröm i natt. Det handlade om Daniel Adams-Ray. Vi var ett gäng människor i en djungel, vi var uppdelade i två team, ett team tillsammans med Daniel(där jag var med) och de andra hängde med Oskar (Linnros). Och helt plötsligt sprang vi i mitt team omkring i djungeln och dansade, beatade, Daniel rappade, och allt möjligt, värsta scennumret liksom! Sen när vi var klara satte vi oss på ett berg och skulle kolla när de andra skulle "slå" oss. Daniel hade rappat enligt manus och sa till mig när vi satte oss ner:
- Jag är bäst på impro, jag är en jävla mästare på impro, ett proffs.

Sen blev drömmen mer lik ett dataspel och jag sprang omkring i djungeln som Lara Croft (Tomb Raider) och skulle avoida massa monster istället. Men biten med Daniel var mysig. Vill träffa honom, han verkar en sån skön typ, respektfull liksom. Jag såg honom stå utanför 7Eleven på Götgatsbacken en dag, men kände inte för att gå fram. Han hade inte gjort lika stort intryck på mig då, som han har gjort nu.

saker som inte är bra

2011-07-27T21:01:00.000+02:00

Fick ett mentalt sammanbrott idag. Nu när det är så att jag verkar vara den enda som inte är på Emmaboda och härjar eller på väg till Emmaboda och härjar. Och då jag inte var på Peace&Love heller och inte ska till Uppsala Reggae festival visste jag inte vad jag skulle ta mig till så jag gick sönder. Fyfan vad förjävligt det är med press och stress och känna att man missar något när man inte deltar i festivaler.

Fast jag menade inte "inte deltar i festivaler" så. Jag kommer ju på Pride och Popaganda, de där två festivalerna med kanske ett kefft rykte men som säkert peppar mig ändå. Vi får väl se :-)

stockholms pride festival

2011-07-27T18:44:00.000+02:00

Tänk att jag under de senaste åren bara har sett tåget promenera förbi mig med en kamera i högsta hugg och att jag nu kommer inta festivalområdet och känna hur det känns att vara runt människor som skiter i vem man älskar och bara vill ha en kul stund. Och dansa! Det ska jag göra hela natten lång! Fan vilken dröm, för att inte få den krossad köper jag biljett redan nu, ses i vimlet.

idag har jag promenerat så länge så det blev ett träningspass

2011-07-26T21:17:00.000+02:00

66 min - 6.3 km - 5.7 km/h = 412 cal
(dom sa att jag brände fyra päron men jag tror fan att 412 kalorier är mer än så)

härligt byte

2011-07-26T19:30:00.001+02:00

jag är inte här längre

jag är här nu

och jag trivs så himla bra! ni ser hur ju hur fint det är? rena paradiset.

att rensa en dator

2011-07-26T19:19:00.000+02:00

Det är krångligt och komplicerat att rensa en dator. För det första vill man ju ha kvar allt, och det räcker inte med att lägga över materialet på en plats, nej en hårddisk och två CDskivor är ungefär lagom. För det andra brukar jag inte ha koll på vad jag vill ha kvar och vad jag kommer leta efter i framtiden, att spara egobilder på mig från nu känns helt meningslöst när jag senare i livet kanske vill veta precis hur jag såg ut när jag tog sånna bilder. Jag är så förvirrad!!

Och mina vänner ska på Uppsala Reggae som jag inte kan gå på!! Det gör mig mer förvirrad.

Nu måste jag defragmentera.

jag ser fram emot robert mapplethorpes utställning

2011-07-26T17:35:00.000+02:00

Om jag lägger ner 400 spänn på ett årsmedlemsskap på Fotografiska, kommer jag gå då?

Mest av allt vill jag smyga in i Robert Mapplethorpes värld genom att titta på hans fotografier och känna lite hur det vore att vara han och Patti Smith och leva i New York och vara konstnärliga. Jag har blivit jättepåverkad och inspirerad av Just Kids. Innan man dör eller tappar hoppet om livet ska man läsa den boken och se hur coolt det är att leva även fast man inte är rik, kommer från rätt familj eller har glidit räkmacka genom livet.

Jag tror det kommer senare, bara man väntar och håller ut.

vilken jävla festivalstämning

2011-07-26T17:30:00.000+02:00

Nu är alla på väg till Emmaboda förutom jag. Bussen gick 07 nånting imorse eller imorgon bitti och jag var nära på att köpa en biljett för en månad sen. Men allt är mammas fel. Hon tyckte att det var för dyrt med 2500. Det kanske är det visserligen, men jag orkar inte köpa en dator för 8000 längre... det är för mycket pengar, jag kommer gå sönder.

56

2011-07-26T13:05:00.000+02:00

Det sker så mycket våld och brott i den här staden. Jag känner mig inte säker någonstans. Jag önskar att jag träffade någon jag kunde ringa när som helst och som följde mig vägen hem så jag slapp känna nervositeten stiga så fort jag närmade mig människor kvart i tre en fredagsnatt. Jag önskar att vi lärde oss mer i skolan så de flesta människorna idag vore friska och inte nära att läggas in på psyk osv.

För några helger sen promenerade jag runt sofo tillsammans med några softa snubbar jag nyss träffat i Vitan. Klockan var runt två och vi hade en stor radio som spelade dansmusiken från 107.5 och vi dansade omkring, snackade och hade det supernajs. Helt plötsligt går vi förbi en varningsskylt om att man inte ska gå på trottoaren, och en av snubbar hoppar på skylten så den ramlar och ställer sig sen på den och hoppar upp och ner tills den går sönder. Varför? Varför förstöra något helt onödigt? Det vore en grej om man var svartsjuk och kastade en sten i nåns fönster, då har man en anledning, men att bara hoppa på något som kostar att laga och skit. Jag blir fett lack! Jag orkar inte med oklipska typer.

cover me

2011-07-25T13:23:00.000+02:00

Jag och Dennis ska nog vara lite artsy idag och knata omkring till gallerier i närheten av mig. Äntligen tar jag mig ut och förbrukar konst. Jag såg det absolut coolaste någonsin på en tjejs blogg: www.kadullesi.blogspot.com, hon använder sig av Screen Printing Techniques och gör superballa tischor. Jag blev så jävla inspirerad så jag inte kan sitta still!! Ni måste titta in på hennes sida.

Published with Blogger-droid v1.7.4

skolproblem

2011-07-25T13:15:00.000+02:00

Jag har känt dom i över ett år nu och delat varenda vardag tillsammans med dom. Utbytt känslor, tankar och humor men jag har inte tänkt på att berätta att jag ska byta skola. Nu två månader efter vi slutade ettan tog jag mig kraften att berätta för en av dom. Varför drar jag ut på saker?

Hoppas jag trivs bättre på Kulturama. Sök inte till John Bauer om du vill komma nån vart, sök dit om du skiter i skolan och hellre super dig redlös. Ni förstår vad jag menar.

Published with Blogger-droid v1.7.4

0 cal

2011-07-25T10:04:00.000+02:00

Jag har laddat ner en android app som ska göra att jag håller koll på min träning. Att jag tar mig ut, hur länge jag faktiskt tränar och om jag når några framsteg. Det känns som en jävligt spännande och cool grej som jag kommer använda mig av faktiskt. Nu ska jag laga pasta och sen ta mig ut på min första promenadrunda med träningsappen som mäter av fart, sträcka och förbränning. So long :-)

Published with Blogger-droid v1.7.4

Seven

2011-07-24T22:20:00.000+02:00

Har precis sett Seven. Vilken jävla pervers äcklig film alltså. Jag är säker på att de flesta har sett den här filmen, men det handlar om två snubbar (Brad Pitt och Morgan Freeman, suveräna skådepselare!) som är morddetektiver och har fått en sinnesjuk gubbe på spåret. Den här snubben är alltså helt jävla rubbad och har helt fullt och desperat gått in för De sju dödssynderna och mördar alltså människor efter de olika dödssynderna.

Men jag kommer kunna sova ikväll, jag har ju Tossa.. :-)

oäkta nyponsoppa

2011-07-24T17:23:00.000+02:00

Jag har äcklig fabriksgjord pulverad nyponsoppa. Skulle hellre dricka mjölk om jag hade någon. Imorgon beger jag mig ut i staden igen, är lite lost utan den känner jag... pengarna rullar in om tre veckor förhoppningsvis, fram tills dess lever jag på de 20 spänn jag har kvar. Men jag är van att överleva, jag vet hur jag ska göra.

writer

2011-07-24T12:58:00.000+02:00

Söndag. Låta tiden gå. Inte stressa. Inte städa. Inte rensa. Titta på Prison Break. Inget godis. Bra dag.

han kan komma tillbaka

2011-07-24T11:14:00.000+02:00

Igår träffade jag ett jävla svin.

Han såg inte ens ut som en schysst snubbe. Det var vår lilla inträdesbiljett till att kunna hänga med ett gäng i Tanto som gick genom honom. Och jag lovar och svär att han är en sån jävel som sätter sig vid vem som helst och förstör deras kväll genom att vara världens drägg och äckla ner sig.

Jag såg på honom att han var en stor sadist, sket fullkomligt i vad andra tyckte om vad han gjorde med dom, struntade i hur det var för andra och var ett stort drägg bara helt enkelt. Han fimpade sin cigg på en tjejs byxa så det blev hål, han ruffsade en tjej i håret hur länge som helst och när han väl slutade så tog han tag i hennes ansikte och typ våldtog henne till en kyss, äcklig scen att titta på jag lovar. Jag var skitnära på att gå fram och fråga hur det var med henne och putta honom åt sidan, men hon såg ut att ha varit med om det förut och verkade inte särskilt äcklad, så det kanske mest var jag som aldrig skulle vilja vara med om det...

Träffat någon sån här äcklig typ förut?
Obs: Sånna här människor går det inte att PRATA med för att få dom att sluta eller respektera andra eller bete sig annorlunda. Sånna här människor får man bara visa utgången och putta dom ditåt. Jag lovar och svär att du inte kan göra någon skillnad, men att människan ska försvinna, ja det finns det åtgärder för. Nonchalera är nästan det bästa faktiskt, för tillslut tröttnar dom och då kan man börja leva och ha det kul igen som vanligt.

Ville att ni skulle veta så inget hemskt händer. Ni vet vart ni kan hitta mig.

fördommar om tanto

2011-07-23T23:35:00.001+02:00

Tanto is not the place to be! I Vitan känner alla alla och alla tycker om att lära känna nytt folk. I Tanto har de flesta blivit bittra och hänger bara där för att de är alkoholister. Sorry dudes men det är mina fördommar om den kassa platta parken! För att ha en trevlig kväll, placera er i Vitan runt midnatt. Kram

efter ett terrordåd och en soulartists bortgång

2011-07-23T21:02:00.000+02:00

Läs av min extremt begåvad mamma som kan formulera känslor i ord, om Norge här.
Lyssna på Amy här.

Hemskheter...

parkhäng & vackra människor

2011-07-23T20:57:00.001+02:00

1. en svensk r'n'b duo som är helt fräscha med bara en enda sång på nacken. Ansiktet. 3 och 4. vackra vänner

Det kom fram en man från Brasilien till oss idag i parken. Han åt glass och frågade om han fick sätta sig ner vid oss, vi sa ja, och så gjorde han det. Han pratade engelska och var intresserad av fotografering. Han kändes ganska ensam i det här nya landet Sverige, även fast han varit här i 4 år.

another world

2011-07-23T18:07:00.000+02:00

"jag lovade att skriva en bok om oss, så jag gjorde det"

2011-07-23T15:35:00.000+02:00

För några veckor sen läste jag ut Patti Smith's bok Just Kids. Om jag ska vara ärlig visste jag inte alls så mycket om vem Patti Smith var när jag började läsa boken... inte alls lika mycket som mina vänner (de är helt besatta i henne). Men jag visste att hon var en rockstjärna och en känd poet och var fortfarande aktuell, spelade på P&L förra sommaren.

Patti skrev boken Just Kids för att berätta om hennes relation till Robert Mappletorphe, en känd fotograf (med motiv som nakna män, blommor och Patti själv). I boken skriver om hur mycket de två älskar varandra, att de lever mitt i New York och har knappt råd med hyran och mat. Både Patti och Robert var extrema konstnärer och la hellre pengar på konstnärsmaterial och inspirationskällor än mat. Äkta konstnärer in i själen. Och klarar de sig inte, har de inte tillräckligt med pengar eller mat, lever de på varandras kärlek.

Jag måste tyvärr säga att sättet Patti skriver på i boken är riktigt kasst och får mig flera gånger att vilja lägga undan boken och inte fortsätta läsa. Men jag håller fortfarande kvar boken och kämpar vidare, för jag vill veta vad som händer i slutet. Jag vill veta hur hon blir en känd poet/rockstjärna och hur Robert tar sig fram med sina pornografiska fotografier till utställningar.

Jag vill veta mer om dom två tillsammans.

Och det fick jag. Är man intresserad av att läsa om två kända människors liv i New York med kampen om att måla ett perfekt konstverk att ställa ut på gallerier och få in pengar till hyran med. Och om hur en relation förvärras när den ena partnern inser sig vara homosexuell. Hur aids förstör någons liv och hur man kämpar vidare och skriver en hel bok om det. Då ska ni läsa Just Kids.

och vi letade efter snygga pojkar att kasta flaskkorkar med hemliga meddelanden i, som "jag beundrar dig i hemlighet"

2011-07-23T13:25:00.000+02:00

Jag älskar Vitan på kvällen och natten och jag önskar jag kunde fotografera mer när kvällen är som bäst och fylld med alla underbara älskade människor, men jag glömmer... jag glömmer och lever på minnen istället. Bara minnen. Jag tror inte det blir bäst så, men man lever bara en gång.

jag har väntat på ett regn jag kan förlora mig i

2011-07-23T11:02:00.000+02:00

Vi gick långt där du och jag
kanske så långt vi kunde gå
kanske fanns det ingen ärlig chans för oss
men jag ser det inte så

jag har spridit lite värme
har spridit lite frost
är varken hjälten eller boven
jag är bara lite lost

jag har frusit allt för länge
ska inte vara kall nå mer

du är svår att leva utan
jag är svår att leva med

lars w - jag har väntat på ett regn

biblioteket äger

2011-07-22T19:24:00.000+02:00

För tio spänn fick jag fem nummer av CINEMA. De kommer passa perfekt att ha och softa med nästa vecka då sommarstugan kallar. Nu har jag en hel månad av softning på hög nivå och första veckan spenderas såklart på landet! Ni ska få se hur vackert det är där ute.

jag kommer aldrig mer återvända till den gråa bunkern och kasta i mig en lunch på 25 minuter

2011-07-22T18:10:00.000+02:00

Idag slutade jag mitt tre veckor långa sommarjobb som Parkvärd. Det är med sorg som jag nu sitter här och skriver dessa rader. Åh, så poetiskt.

För att bli normal igen... Jag tycker det suger att jag inte längre kommer återvända till den gråa bunkern och åka bil ut till olika parker för att rensa ogräs och prata med Ifrah och Roda, för att tre timmar senare sitta och titta på en helt ny park, vacker och ogräsfri. Det var roligt!! Och om 3-5 veckor har jag ungefär 7000 spänn.

Åh en sån rolig och fin sak som hände! Precis när jag är på väg för att hämta min cykel och har sagt hejdå till alla så svänger en av parkvärdsjobbarnas bil upp bredvid mig, och inuti sitter två sköna snubbar som jag snackat lite med under tiden jag har jobbat där. Den ena snubben vinkar fram mig till bilen och halar fram ett vitt papper, alltså en omslagen röd ros.
- Det finns ett kort i, säger han, och jag läser de fina ord han har skrivit.

Under hela vägen hem har jag ett gigantiskt leende på läpparna. Jag tror han gillar mig.

deathly hallows part 2

2011-07-22T18:00:00.000+02:00

Jag fick inget akut sug efter att läsa alla böckerna i harry potter serien efter sista filmen.

men filmen var så jäääävla bra, allt klaffa!!

good afternoon

2011-07-21T20:01:00.000+02:00

Här ser ni en bild på min från förra sommaren, på en av mina alla upptäcktsfärder.

björnsan

2011-06-12T16:17:00.000+02:00

Igår hängde jag med dom här! Så himla sköna människor. Några av oss, typ tre, planerade att köpa Peace&Love biljetter på blocket, då vi är typ dom enda som inte drar dit i sommar...

AJA, kvällen var fin och jag landade på Majas balkong runt elva och satt där och snackade och umgicks med min bästavän. Jag glömde berätta för henne hur mycket jag tycker om henne, men jag tror hon vet. <3

såhär ser dagen innan skolavslutningen ut

2011-06-09T23:58:00.000+02:00

Hanna har tagit studenten!! Jag och Maja hängde på hennes studentskiva och hade det mucho trevligt må jag lova! Åt god mat, drack god dricka och fick efterrätt och snack med trevliga släktingar.

Efter det promenerade jag och Maja ner till Tanto för ett kvällsdopp och på vägen mötte vi upp lilla Mio som hängde med oss resten av kvällen. Jag tog mitt första dopp idag! Och det var underbart.

Jag ska jobba i Tanto.

2011-06-08T19:53:00.000+02:00

Fyfan vad jag sprang när jag insåg att jag skulle till mitt möte med sommarjobbet. Fyfan vilken jävla panik jag hade när jag kollade på klockan och såg att jag var 40 minuter försenad. Och fyfan vad jag inte hann men hur otroligt trevliga dom var ändå! Unbelievebul. Jag har mitt sommarjobb säkrat.

sjutton lax!

2011-06-07T19:15:00.000+02:00

Jag och bror min har precis kommit hem från Berwaldhallen och från Stipendium-utdelningen och nu är vi sjutton fucking tusen kronor rikare! Hur jävla awesome på en skala????

Här är jag och min bror en annan gång när vi var typ lika glada.

Med den vackra bild på oss byter jag samtalsämne: Imorgon ska jag och klassen till Fotografiska och jag är jättetaggad! Nu kan jag äntligen säga att jag varit där! Speciellt när jag börjar Fotoklassen i höst, annars vore det faktiskt ganska pinsamt att inte ha varit på fotografiska när man ändå brinner för foto... visst?

she is so into you

2011-06-07T08:27:00.000+02:00

Nu ska jag spela brännboll. Fan vad jag älskar brännboll. Och fan va skönt det känns att se bilder från S!esta men inte ångra sig ett skit att man inte drog, mmm härliga känsla. Hörs latero

imorgon fyller min bror år

2011-06-06T19:46:00.000+02:00

Här är min bror på flaket den 1 juni.

Ja, imorgon fyller han år, han blir 19. Och jag har så fina presenter till honom! Fyra stycken han kommer gilla plus ett jättekult kort. Han kommer bli klad.

Känn stressen imorgon:
10- spela brännboll med min skola
12- springa till mormor och fira fernandos födelsedag
16- vara i berwaldhallen och ta emot stipendium för året
17- tjilla crazy.

på torsdag får jag fira någon annans student igen! tjoho!!

lite evil kanske

2011-06-06T15:43:00.000+02:00

Haha va taskig jag känner mig när jag ligger nästan helt näck och solar. Det enda jag har är string. Känns som om jag retas så hårt med alla män som ligger runt omkring mig med deras tjejer som knappt kan fokusera helt på deras egna tjejer utan sneglar ofta åt mitt håll.

Jag vill bara bli brun, okej?

på vift

2011-06-05T22:30:00.000+02:00

Konstigt: Igår när vi skulle sätta oss på bussen kände jag direkt att oh shit nej jag kommer aldrig klara av den här värmen i bussen, jag vill bara bort! men imorse när vi satt och väntade på bussen önskade jag bara om sån värme på en trång buss. Fan vad konstigt det kan vara ibland.

Jag älskar att jag kan ligga hemma och kolla igenom en hel säsong Will & Grace utan att den här kvällen känns ovärd. Jag ville till parken ett tag, men nu, nu känns allt jävligt fett. Utan att behövt vara livat. Fattar ni?

hammarby norra

2011-06-05T18:24:00.000+02:00

Igår tog jag och Maja bussen ut till hennes landställe utanför Norrtälje.

Först hade vi panik för vi hade ungefär 10 minuter på oss att hoppa på fel tåg, panikspringa över perrongen för att komma på rätt, vara framme vid rätt station när det är två minuter kvar och springa som dårar upp till busstationen. Men vi hann!
Och vi åkte i två timmar, hoppa av och gick in på ica och köpte proviant och började våran 3½ timmes promenad till hennes sommarstuga. Det var fint att promenera på landet.

Nu är jag trött och sugen på att gå ut och hänga i en park och somna där.

haruki murakami

2011-06-05T17:42:00.000+02:00

Igår hängde jag i parken-som-inte-har-något-namn. Jag låg på min stulna röda filt och solade galet.

Jag fick en bok av min mamma för några dagar sedan. Det var Haruki Murakamis Vad jag pratar om när jag pratar om löpning. Den boken jag önskat mig fett mycket utan att ha nämnt det för någon, vilken slump att hon bara köper och ger den till mig! Fan vad jag gillar.
Den handlar typ om långdistanslöpning och blir ibland lite tråkig. Men han skriver så himla bra så den är fortfarande fett njutningsbar.

Jag låg där tills jag fick linjer. Ni vet. Sollinjer.

jag kommer åka till emmaboda i sommar

2011-06-04T11:28:00.000+02:00

Jag tror jag dör va underbart. Jag längtar som in i fucking bomben! Kollade upp videoklipp på Youtube och alla såg så himla mysiga ut, och fyfan va bra band! Nej usch det här är för bra, jag måste fixa öl.

believe

2011-06-04T11:27:00.000+02:00

Jag är så jävla sugen på The Hangover 2 så det finns inte. Försökte ladda ner den igår men de två jag lyckades får hem var i sämst kvalité så jag raderade direkt. Ska nog se på bio ikväll whooop!

och vi såg solnedgången gå ner vid västerbron

2011-06-04T11:23:00.000+02:00

jag vill visa en vacker människa

2011-06-04T00:34:00.000+02:00

Och hon säger att jag ska bli modell.

vi ville uppleva soluppgången tillsammans

2011-06-04T00:32:00.000+02:00

Så himla vackra människor.

I torsdags hängde jag och ett gäng på Skinnarviksberget och hade det gott. Pratade, planerade, fotade, berättade spökhistorier och planerade fortsättningen av kvällen. Jag och Maja gick dog vidare på en lång promenad hem till henne. Även fast planerna var att sitta på samma ställe vi suttit halva kvällen och se soluppgången och vänta in morgonen tillsammans, vart det inte av. Det hade varit en fin grej!

Idag gick jag en sån himla bra promenad med Sara. Tycker så himla mycket om henne. Vi pratade om allt och känslan att lära känna någon ner i djupet verkligen är så underbart. Jag vill dela flera dagar med henne och liksom känna henne på riktigt. Sommarlovet kan bli det bästa någonsin. Jag ska se till att göra det bäst!

för dom har tagit studenten!!

2011-06-01T11:19:00.000+02:00

Fernando har tagit studenten!! Fyfan vad han är bra.

Jag fick hänga med på hans flak och kasta öl, hoppa, dansa, skrika, sjunga, flexxa, skratta och se folk riva sönder deras kläder och kasta. Haha det var sjukt roligt. Längtar till min egna...

27/5-11

2011-05-27T15:15:00.000+02:00

Vad hände igår egentligen? En sjukt trevlig kväll med först häng på SOFO, sommarshopping, och sen vidare till att sitta på SNAPS uteservering. Deras värmelampor är rena klippet alltså! Mötte en, faktiskt väldigt snygg, stekare som jag hade mycket ögonkontakt med. Han bodde i Täby och skulle upp tidigt idag för att åka till sitt jobb i Stadshagen, så han drog vid tolv, ovärt. Fast då var jag tvungen att dra också, så shitesame.

Klockrena händelsen igår: Tania tog med sig ett glas öl ut från uteserveringen och jag snodde med mig en röd vacker filt. Så jävla bra och kul kväll, vill göra om allt snart igen. Vi lova varandra att göra om det massa gånger.

Jag trodde jag skulle hänga på Rålis ikväll, men det regnar, och en festival i regn är helt ovärt. Om det regnar imorgon kommer det inte bli någon DJ-utefest heller!

Aja, Fernandos student drar igång på onsdag och jag är sjukt peppad!

ute i skogen kan vi göra vad vi vill

2011-04-18T09:45:00.000+02:00

Såhär såg gårdagen mest ut. Mamma och jag promenerade omkring i skogen i nästan två timmar och fotade det mesta! Mamma hängde vi en bäck ett grymt bra tag (hoppas hon fick en bra bild!!) medan jag gick omkring och väntade på att få gå vidare. Men vi, fotografer, förstår varandra och stressar inte, förrän bilden är tagen. Sånt är så chill.

och jag kliade den lurvigaste på magen och ett tag där såg det ut som den kom

2011-04-18T09:28:00.000+02:00

Mer bilder på de söta valparna. Jag vill också ta ut min Tossa till landet och ge henne en liten trädgård att springa i. Fattar ni hur mysigt det skulle vara för henne? Att vara där det är lugnt, utomhus och i riktig natur! Vi får se om det kanske, kanske går.

och vi planerade festivaler i sommar som skulle bli helt perfekta om vi hade råd

2011-04-18T09:16:00.000+02:00

Tisdag.
Och jag mötte upp Olga och Norna för en fika på ilcaffé som vilken dag som helst. Vi satt och snackade om hur awesome det kunde vara att åka ner till Skåne och pojkar med rullande r och höra band man avgudar så himla mycket tillsammans med ett gäng vänner man gillar.

Att The Kooks ska till S!esta i sommar är helt otroligt! Det finns inte en chans att jag ska slösa en krona på ett tråkigt plagg som jag kommer använda en gång i år, jag sparar allt jag hittar/får/har till den 2 juni!!
Alla som vill följa med, kom, bara kom!!!

de hade små vassa tänder som de ville bitas med, men de gjorde inget, det var bara gulligt

2011-04-17T19:58:00.000+02:00

foto: Jane Morén

Jag har lekt med tre supergulliga små hundvalpar idag. De är 8 veckor gamla och ska säljas nästa vecka. Det var nästan så att jag tänkte övertala mamma att köpa en. Fast... en chiuaua... det är ju den rasen jag hatar mest av alla typ... Jag skulle inte palla att gå omkring med en sån liten hund i ett koppel i stan. Det skulle kännas patetiskt.

Hoppetossa räcker perfekt.

vakna tidigt musik

2011-04-17T11:22:00.000+02:00

och vi pratade om hur kär man kan bli i någon som utan stop tittar in i ens ögon i 40 sekunder

2011-04-17T09:50:00.000+02:00

Såhär såg gårdagen ut. Har man inget ställe att vara på (eller en mamma som är en överdriven överbeskyddare) så går man omkring ute och gör sånt som man skulle göra inne, på fest. Jag gillar skon vi hittade, stackars tjejer som måste trava omkring i klackskor för att känna sig fina. För mig räcker det med två kajalstreck, en cider och en trevlig snubbe.

Jag hatar att varenda gång det kommer in en ny kille i mitt liv tror jag direkt att vi ska vara tillsammans föralltid. Som att vi ska gifta oss, skaffa barn och dö tillsammans. Jag måste sluta.

och vi pratade om hur många av tjejerna på söder som var lesbiska, för det visste ju vi

2011-04-17T09:12:00.000+02:00

Lördag.
Jag, Maja och Tania möttes upp och gick till Vitan där vi satte oss och hade picknick. Tania hade tagit med sig massa med goda saker som vi satt och knaprade på medan vi satt och snackade om gårdagen som hade varit vild. Vissa var bakis och njöt av att sitta och blunda mot solen eller titta på de andra människorna i parken. De som snackade skit, de som myste med varandra och de som bara satt och solade. Chill lördags eftermiddag!

Tack för skymningen, alla sånger, tack för nattens alla lögner och drömmarna på dan

2011-04-16T22:16:00.000+02:00

Lars Winnerbäck har släppt datumena för sin turné i sommar. Och jag kan hur lätt som helst (med några klick) inkassera en biljett i växling mot en 5 hundring. Men jag vet inte om jag vill. Jag vill inte va ospeciell och känna mig som en i mängden bland andra. De andra som inte förstår sig på hans musik, hans djup, hans personlighet. Vad han liksom egentligen menar.

Snart, lär jag träffa honom igen. Snart, promenerar han omkring i mina kvarter och gör så att mitt hjärta hoppar till vid en blick, snart växlar vi ord igen. Precis som förut.

och vi pratade om pete doherty och varför man inte skulle dissa folk med fel politik

2011-04-16T21:02:00.000+02:00

Fredag.
Såhär såg förra fredagen ut. Jag har inga bilder från resten av kvällen, tyvärr. Men fotona ovanför kommer från Café 44 vid Tjärhovsplan.

Lonely avenue

2011-04-16T19:38:00.000+02:00

Vet ni vad som är bra? Musik. Jävlar var det är bra. åH jag önskar att jag kunde göra remixer av låtar, men ingen har lärt mig än. Och min dator blir segare och segare för varje dag som går och jag känner mig rädd över att den ska sluta upp som min andra dator. Oälskad och ovårdad. Jag vill härifrån. Här kan ingen vettig människa stanna.

Din gråt är svart som natten, och jag vill bara bryta mig loss och bli vit igen

2011-04-16T17:48:00.000+02:00

Vad händer? Jag promenerar omkring med min sexiga långklänning här i lägenheten. Landar mellan balkongen, datorn på skrivbordet, fåtöljen i vardagsrummet där Spiderman 2 visas (hatar han med alla stålarmarna, så jävla äcklig snubbe). Det var tänkt att jag skulle glida iväg till Skarpnäck ikväll för Sci-fi bio, men jag är rädd för förorten så jag stannar nog hemma, ha ha.

Lyssnar på Söndermarken.

Allt ska sugas ut ur varje natt

2011-04-16T16:58:00.000+02:00

Efter slask och is och snö kommer tillslut detta! Solen. Och jag har suttit ett långt tag på balkongen och bara njutit. Det spelar ingen roll om jag har en fest att vara på ikväll (okej, det klart jag vill...), det spelar ingen roll om jag har en imorgon, för solen idag och ikväll gör mig väldigt lycklig.

Jag drömmer om S!esta i sommar.

Ganska fett

2011-01-22T21:49:00.000+01:00

Idag fyller jag år!

- Why did the chicken cross the road?

2011-01-16T13:24:00.000+01:00

The Answer: tinyurl.com/33w55zs

Om du möter varg

2011-01-15T23:40:00.000+01:00

Imagination is more important than knowledge.

Media är så jävla perfekt. Tack för att jag slipper plugga skiten ur mig och inte ha tid för annat. Tack för att mina lektioner är sjukt roliga och inte sådär högstadiet-tråkiga så man bara vill dra hem.

Om högstadiet

2011-01-12T20:52:00.001+01:00

Under min högstadieperiod kände jag så himla mycket hela tiden. Det var kärlek, det var lycka, det var ilska, det var besvikelse, sorg… ja ni vet hur det är att ändras. Då. När man går i högstadiet.

Så jag var ofta ute och gick. Jag tog promenader. De var varken långa eller korta, de var helt lagom. Jag glömde bort tiden när jag gick. Jag ville helst sluta känna och få ur mig allting. Därför var det så bra att bara springa ut när det var vinter, för då var det så kallt att man slutade känna sina egna känslor, man kände bara kylan på huden. Det låter sjukt jag vet.

Jag har alltid varit en sådan som gått mycket, delvis för att jag inte haft ett åkkort att ta mig någonstans med, haha, men också för att jag gillar att gå. Nu när jag får chansen att åka hela tiden för att jag fått ett åkkort av skolan är livet urtrist. Jag hatar att stå och vänta på tunnelbanan, även fast det ibland kan kännas mysigt så – hur mysigt är det egentligen? Snacka om att följa Lars Winnerbäck och lyssna på hans låt texter (speciellt Söndermarken). Man ska vara ute och uppleva.

Ibland försökte jag pricka in att vara på de områden jag trodde att mina stora kärlekar bodde, och jag skrev dikter i huvudet, om känslorna när jag gick där. Om hur de skakade om min värld, om hur det skulle kännas att bara gå in i porten och upp för alla trappor och in i hans famn.
Men jag promenerade vidare. Och tittade mig om flera gånger i hopp om att de skulle komma utspringades från porten och rakt in i min famn.

Lukten av någon man älskar är underbar. Den får en nästan att glömma bort allt runt omkring en. Den stannar hjärtat och man glömmer andas. Ja, så jävla mycket är det utan att överdriva.

Lyssna på Söndermarken, den bästa låten skriven av Lars Winnerbäck. Imorgon skriver jag om när jag träffade honom – den underbara.

Tänkte att ni ville veta.

2011-01-10T20:34:00.000+01:00

Imorgon går jag och söker jobb.

I'm always one step ahead

2011-01-09T10:50:00.000+01:00

Förra nyår.

Wow, tänk att jag faktiskt kan gå in så hårt i mitt minne av förra nyår att det ett tag kändes som om jag satt där, första dagen på året, lyssnade på ABBAs Happy New Year med Maja sittandes bredvid mig. Det var fina tider det.

Mamma hade ordnat en fest över nyår. Hon bjöd sina nära väninnor och jag bjöd över min pojkvän och min bror bjöd sin flickvän. Vi hade det jättemysigt och åt god mat och pratade mycket. Det var som typ första mötet mellan min pojkvän och min mamma, det var inte det, men den här kvällen lärde de på något sätt känna varandra. Och när man introducerar någon för någon annan (väldigt speciell eller nära) person blir man lite pirrig och vill bara se hur allt går till. Och jag satt där och log stort för jag kände mig så jävla stolt över min kille som var så himla trevlig och pratade på så jävla bra. Åh.

Sen när vi ätit i köket drog vi iväg till vardagsrummet och satt och drack fina drinkar och åt godis och kex och allt därtill. Och jag satt i min pojkväns knä och pratade mest med honom. Mitt emot oss satt min brorsa med sin tjej. Det kändes bra.

Sen efter ett tag gick min kille över till sin familj, som bodde knappt hundra meter från oss för att fortsätta fira nyår där ett tag. Så jag umgicks med min bror och hans tjej ett tag, innan min bästavän ringde på dörren och kom över som världens bästa händelse. Och jag kramade om henne hårt och kände mig gladare över att hon stod vid min sida och var där i alla lägen. Så vi satte oss ner och snacka med de andra igen och gjorde de sista timmarna av året tillsammans.

När klockan närmade sig tolv gick vi ut på gården för att titta på fyrverkerierna. Jag, min bästavän, min bror och hans flickvän gick med armarna om varandra och sjöng högt Abbas Happy New Year tillsammans medan vi promenerade ut på området där allt skulle smällas. Mamma och hennes väninnor kom sakta efteråt och stod där med varsitt glas i handen. Och vi väntade. Det var flera folk som hade samlats där och var redo att smälla av sina fyrverkerier. Men de väntade till sista sekunden. Och när den väl kom, smällde det. Och vi tittade upp och jag log och älskade att stå där mellan de tre.
Men jag tittade självklart flera flera gånger åt det hållet min pojkväns familjs hus låg. Och efter ett tag lyckades jag urskilja han och hans farsa, och de började komma gående mot oss.
Jag älskar ögonblicket när man ser att någon annan har upptäckt en och går emot en, hur cool den personen ska visa sig vara när de går emot en, som om den inte märkt en än. Det ser så jävla lattjo ut bara.
Så min pojkvän och hans pappa joinade oss. Jag märkte direkt att hans farsa var för onykter, men skrattade mest bort det, för han var glad och pratade glatt med mig. Och då stod vi där samlade, jag med min allra bästavän, min pojkvän, min bror och hans tjej och mamma och hennes vänner. Jag skulle tyckt det var mysigt och den finaste upplevelsen men jag har aldrig riktigt känt mig trygg när både mitt ex och min bästavän varit runt om mig. Se, de tyckte alltid illa om varandra och visade det hela tiden, jag fick verkligen den där superjobbiga pressen på mig att välja någon av dom..

Vi tog en bild av oss alla och sen rörde vi oss hemåt. Jag och min bästavän mot mig och min pojkvän mot andra håll.
Väl hemma satt vi fyra som sjungit så högt och klart och skrattat åt fyrverkerierna vid köksbordet och spelade spel och drack cider. Vi fann en flaska glögg en gång under natten, men den drack vi inget av. Mest hade vi sådär jätteroligt som man alltid brukar ha när man är övertrött och med personer man tycker om. Jäääättekul hade vi. Men efter ett tag började folk gå hemåt och klockan närmade sig fem när vi tillslut var tvungna att sluta spela och istället bädda och fixa sängarna. Jag satt uppe med min bästavän vid datorn en timme eller två innan vi gick och la oss. Då var det nästan helt ljust ute. Och det var en sån jävla fin dag, kväll och natt. Jag glömmer den aldrig.

Den här låten påminner mig om allt den kvällen: Skee-Lo – I Wish

Dom stunderna man känner att benen krampar och hjärtat pumpar, och man inte vågar. Våga då.

2011-01-06T23:30:00.000+01:00

När jag läser i boken Numerologi (som förövrigt är en ganska cool bok, kolla vettja!) står det en viss grej om min typ som jag lägger extra märke till. Det står såhär:

"Ettans behov av individualitet är enormt"

Och jag tänker efter (läs: fråga mamma vad det betydde och insåg hur jävla rätt det var). När jag var mindre och gick på mellanstadiet kommer jag ihåg att jag tänkte efter på personerna i min omgivning. Hur ofta någon kopierade någon annans stil eller sa samma sak, och undrade varför de gjorde så. Varför det var coolt att se ut eller vara som någon annan?

Det har följt med mig hela tiden. Den senaste delen av högstadiet var jag helt besatt av att aldrig köpa någonting som någon annan jag kände hade på sig eller som jag lagt märke till att någon annan hade på stan (om jag inte ville utkonkurera [nytt ord?] och klä mig snyggare i det valda plagget).
Jag tyckte det var extremt töntigt med folk som härmade andra och sa samma saker som andra. Det enda som flög genom mitt huvud var: han försöker bara efterlikna den typen. han tror att då kommer han bli mer omtyckt om han är precis som den snubben som sa allt från början.

Synd nog började jag själv att ta efter ord. Då var det från min pojkvän. Fast det fanns ingen grundläggande tanke bakom det. Det bara kom. Jag tror jag märkte att han inte sa det och kände att det var ett perfekt sådant tillfälle att säga det och sa då därför det ordet/uttrycket. Så jävla ovärt. För han reagerade inte ett dugg eller tyckte det jag sa var bra.

Lite samma med min första kärlek. Jag tog reda på ganska mycket han gillade och började direkt gilla det själv i hopp om att han skulle få reda på det och tycka att jag var ganska söt och cool ändå. Helt jävla fel taktik. Typ sorgligt nästan.

En kille i min förra skola hade ett par speciella vantar som jag tyckte var så coola och extra söta på honom Så jag tjatade som fan att jag ville ha ett par liknande på min bästavän och i julklapp fick jag ett par. Efteråt berättade hon att hon tyckte det var jättegulligt att jag ville ha likadana som honom. Jag förstår henne. Men om jag hade gjort annorlunda kanske jag skulle haft hans vantar på mig då, kanske till och med just idag.

Like you would mean a thing.

2011-01-04T14:00:00.000+01:00

Day 30 – One last moment - Ett sista ögonblick

Jag har ingen aning vad jag ska skriva om... det står still i skallen på mig.
Jag vill beskriva någonting fint. Vackert. Någonting om kärlek, men kärlek asså... fuck it. Alla blir bara ledsna i slutändan. Fast jo man är ju lycklig under tiden and so on and so on...

Fast jag kanske borde beskriva ett annat ögonblick. Och skita i kärleken. Men jag orkar inte skriva något underbart jättefint ögonblick. Jag vet inte riktigt. Just nu är jag mest sönder och jag vet inte hur jag ska laga mig. Jag vet inte hur världen kommer se ut om några veckor. Jag vill inte veta. Jag vill inte vara med mer.

Jag hatar min födelsedag och har gjort det sen tre år. Jag hatar folk som inte förstår hur de förstör för mig. Jag hatar jävlar som inte vill lägga ner tid på mig. Alla kan dra åt helvete.

Longing

2011-01-04T13:45:00.000+01:00

~~Day 28 – Something that you miss~~
Day 29 – Your aspirations - Min längtan/strävan
Day 30 – One last moment

Jag längtar tills jag har tillräckligt med pengar så jag kan åka utomlands (Frankrike eller England, typ) tillsammans med antingen mamma, brorsan eller maja. Det vore hur jävla bra som helst. Hur jävla bra som helst.

Sen längtar jag såklart också efter att flytta hemifrån och få en egen lägenhet att pynta och fixa till. Det kommer bli ASroligt att fixa och trixa och designa min egna lägenhet, gah vad jag längtar!

Sen längtar jag också såklart tills någon snäll människa köper Wii + spel till mig. Omnomnom..

BLÄä

The truth of the matter, you're sailing alone tonight. We pick you up tomorrow.

2011-01-01T17:40:00.000+01:00

Day 27 – Your favorite place - Mitt favoritställe
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Mitt favoritställe är en plats där jag känner mig helt trygg och har känslan i mig att här kan jag stanna hur länge som helst, här kan jag leva. Jag tänker först på Rånö - ön mitt ute i skärgården som vi brukar tillbringa våra somrar på. Där ute är det så tyst och öde och fint. Vart man än tittar är det vackert. Man lever utan elektronikprylar helt och hållet, förutom en radio som ibland spelar Sommarpratarna eller bara någon lugn musik. Man kan sätta sig ute på berget utanför det fina röda huset och lägga sig och läsa i solen. Man kan gå ner till vattnet på kvällen och se den fina vackra rosalila färgen över horisonten medan båtar seglar förbi. Man glömmer bort tiden. Och där man glömmer bort tiden, där kan man leva påriktigt.

Men Rånö är inget ställe jag skulle kunna leva på föralltid. Det skulle bli för mycket och för lite av så mycket. Men det är nog för mig mitt mest bästa ställe. För dit längtar jag väldigt ofta. Och den platsen vill jag visa för alla. Den är finfinfin.

The fear - Lilly Allen

2010-12-30T11:43:00.000+01:00

Day 26 – Your fears - Mina rädslor
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Jag är rädd över:

- att inte hinna säga hur fin någon är innan den försvinner bort från mitt liv.
- att bli lämnad igen, igen, igen.
- folk som inte känner sina egna känslor och puttar iväg dom.
- personer som blir kontrollerade över någon maktgalen person och inte vet vad som är rätt eller fel.
- tonlösa röster.

Gör vad du vill, men gör det rätt. Du vet precis vad du gör.

2010-12-26T18:36:00.003+01:00

Day 25 – A first - Ett första
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Första gången jag var på konsert. Ledaren jag skrev om Stevie Wonder-konserten jag var på tillsammans med pappa och Fernando.

Alla älskar ju musik. Eller?

Jag kommer ihåg hur mycket min pappa älskade musik när han satte på låtar med hög volym i vardagsrummet och spelade med på elgitarren. Jag älskade musik redan då.

När jag var 9 år följde jag med min pappa och min bror på en konsert med Stevie Wonder. Jag umgicks väldigt mycket med min pappa och min bror under låg- och mellanstadiet. Varannan vecka bodde jag hos mamma och varannan hos pappa. Då bodde han i Gröndal och jag och min bror cyklade ofta till skolan som låg vid Mariatorget.

Oftast spenderade vi hela helgerna med att spela spel tillsammans. Självklart var min pappa otroligt mycket bättre än mig och eftersom min bror var två år äldre än mig tog han efter väldigt snabbt. Varenda gång pappa hade köpt ett nytt spel och vi skulle testa valde jag jämt det lättaste, Easy. Jag minns att jag varenda gång ropade jättehögt bort till min pappa och bror om vad jag skulle välja. I början var jag seriös men de andra gångerna var det mer som en skämt till vad jag faktiskt frågat.

”Men vad ska jag välja då?”
”Ta det lätta…”
”Men vart står det lätta nånstans?”
”Ja men välj att du är nybörjare”
”Vadå heter det Newburger?”

Men tillbaka till konserten. Min pappa hade lyssnat en hel del på Stevie Wonder hemma och lirat några av hans låtar på elgitarr, men han hade aldrig fått chansen att se honom live. Nu när han hade åkt hit till Sverige tog vi självklart chansen. Han spelade på Stadion och vi hade åkt dit flera timmar i förväg för att få de bästa platserna.

Det var nästan helt tomt på sektionen när vi satte oss. Vi hade antagligen med oss någonting gott att äta och dricka för det var en väldigt lång väntan innan han började spela. Vi hade köpt öronproppar och laddade upp ordentligt. Jag och min bror började högt sjunga massa av hans låtar, och pappa hängde med på några bitar.

Efter ett tag såg vi att några började bära upp saker på scenen och ställa sig tillrätta vid instrumenten. Inte långt efter gick en man upp på scenen, rättade till mikrofonen och började prata.

”Jag vill bara säga att nu har ni väntat länge nog, nu kör vi igång. Här kommer han, den otroliga Stevie Wonder”

Människor i publiken applåderade, vissa ställde sig upp och visslade och andra skrek högt och glatt. Jag, pappa och min bror ställde oss upp och klappade händerna och tjoade och skrek. Jag visste nog inte riktigt hur coolt det faktiskt var att vara på hans konsert då, men jag klappade ändå med och skrek högt hans namn över konsertplatsen.

Vi satt ett tiotal meter bort från scenen. Där vi satt såg vi nästan ingenting av scenen. Det var så litet så vi nästan inte kunde se vem av dem på scenen som var han, ”den otroliga Stevie Wonder”. Vi kände igen honom efter ett tag av hans säregna rörelser han gjorde när han spelade på sitt piano. Han är ju blind, för er som inte vet. Hans huvud rör sig alltid uppåt mot himlen när han spelar, som om han känner musiken inom sig. Det är riktigt fint och gripande.
Den dagen då vi satt där, så nära vi kunde utan att jag skulle tappa hörseln, är den bästa konserten jag varit på. Jag skulle kunna säga att kvällen i somras på Teddybears konsert var allra bäst, då jag träffade nya människor som var helt underbara, och såg en konsert som var helt grym! Men känslan av att någon verkligen är lycklig av att se sin favoritartist live och har väntat så länge på att få det verkligt, det toppar allt.

I mitten av tidningen har vi ett musikreportage om Ken Ring och han berättar hur musik har ändrat hans liv. Läs på sida 16-17.

(vi kan inte hoppa över denna) Something in the way she moves me, I don't wanna leave her now.

2010-12-26T11:18:00.000+01:00

Day 24 – Something that makes you cry - Något som får dig att gråta.
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Min pappa får mig att gråta ibland.

Jag vill inte känna mig lämnad.

testar att blogga från mobilen

2010-12-25T01:37:00.000+01:00

Jag älskar min feta julklapp alltså!
Imorgon(idag) kommer ett seriöst inlägg.

Jag hoppar över listan idag

2010-12-24T11:16:00.000+01:00

För temat är vad som gör mig ledsen och idag vill jag vara glad och tänker vara glad. Det är julafton idag och det här är första året som jag inte känner mig desperat över att vara tomte-som-delar-ut-julklappar, eller alldeles för exhalterad över julklapparna. Jag vill bara äta sjukt god mat och kolla på Kalle Anka. Typ.
Jag tror jag lämnade de andra känslorna och tankarna hos mina två, fyra och sex år yngre kusiner.

HA EN GLAD OCH MYSIG JUL

All the young dudes

2010-12-22T13:48:00.001+01:00

Day 23 – Something that makes you feel better - Något som gör mig på bättre humör
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

David Bowie – Ziggy Stardust

det handlar om fingertoppar
och om händer som vill bo i varandra
om att springa skrattande genom ösregn
att gör fruktsallad och fläta ord
och att dricka te tillsammans när nätterna förvandlas till morgon

det handlar om tankeläsning
och om smulpaj och bubbelskum
om att gå i mörker och titta på stjärnor
att inte behöva blunda för att våga få plats
och att blåsa luft i varandras lungor tills bara skratt finns

Det handlar om ögonskimmer
och om glitter och såpbubblor
om att ligga stilla och lyssna till varandras hjärtslag
att tala samma språk och samma tystnad
och att vara tryggt inlindade i stora luddiga närhetsfiltar

det handlar om tvåsamhet som inte river sönder
och om att minnas hur man andas
om varmfamnar och enkelhet
att gömma sej i tält av mjukhet tillsammans
och att veta att &-tecknet mellan du & jag
egentligen är ett bindestreck

- unknown

Funny? Not funny. (blooood)

2010-12-21T20:18:00.001+01:00

Day 22 – Something that upsets you - Något som gör dig arg
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

- Orespektlösa människor. Behöver inte säga mer.
- Dem som inte vågar vara sig själva.
- Killar som försöker vara sjuuukt balla inför tjejer.
- Personer som lider utav någonting och hakkar ner på någon utan anledning.
- Avundsjuka som går för långt.
- Personer som bryr sig om status eller utsidan istället för insidan.
- Känslokalla människor.
Typ ungefär så. Sånt göt mig arg!

Det fanns ingenting som kunde gjort mig lyckligare då.

2010-12-20T15:15:00.001+01:00

Day 21 – Another moment - Ett annat ögonblick
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Jag skrev ett lång text om nyår förra året. Som att det var mitt andra ögonblick jag ville dela. Det kanske är det, men när jag läser och tänker efter så är det ögonblicket inte sådär jätteviktigt och speciellt. Inte alls som detta jag minns.

Detta var dagen efter, eller några dagar efter, vi hade gjort slut. Jag visste att jag skulle hata varje stund i skolan efter att du&jag inte längre existerade. Som att vi låtsades om att vi inte fanns eller låtsades vara trevliga mot varandra, när det enda vi egentligen ville var att falla in i varandras armar och aldrig någonsin ta oss därifrån.
Men jag tänkte mig inte visa den svaga av oss två. Jag tänkte inte vara den som stanna hemma efter någonting sånt här hänt. Så jag gick till skolan. Men såg inte dig någonstans. Och jag började känna inom mig att, åh jag kanske inte bryr mig tillräckligt mycket om oss, om det är så att du stannar hemma.
Men sen efter första lektionen var över såg jag dig. Som att du hade försovit dig. Senare berätta du för mig att den morgonen var den värsta i ditt liv. Du ville bara skrika och försvinna. Typ.
Och vi såg varandra. Eller vänta, du såg mig men du valde att inte titta och jag såg dig. Såg dig. Jag titta. Nästan hela tiden. Fast jag var arg på mig själv att jag titta så himla mycket.
Och vår nästa lektion började och jag satte mig där jag alltid bruka sitta och han där han bruka. Vi satt nästan bredvid varandra, fast på två olika bord. Vi kunde inte titta på varandra utan att märka det. Och du pratade rätt ofta högt, folk la liksom märke till dig. Så jag tittade ibland på dig också.
Men jag kände mig sårad. Jag hade ingen lust att titta på dig som om ingenting hänt. Som om allt var som dagen innan. Så jag slutade. Och jag antar att du märkte det. För nästa gång jag tittade, då mötte du min blick.

Och det var så underbart men samtidigt så hemskt. Du kändes så omöjligt långt borta även fast du var så nära mig alltidalltid. Men vi höll kvar vår blick på varandra ett tag. Och efter ett tag log du sådär snett mot mig. Sådär som jag alltid älskat att du lett mot mig, som jag önskat att du alltid gjort. Och sen sa din blick någonting mot mig som jag inte minns, men jag kunde inte titta bort. Och sen nickade du med huvudet mot mig, som om du sa "allt kommer bli okej, du och jag vi kommer bli okej, det kommer bli bra belinda" och mitt hjärta typ smalt. Jag kände mig så lycklig. Jag log mot honom men tittade sen iväg. Och jag visste att vi skulle hitta tillbaka till varandra senare, vi behövde bara mer tid. Men ingenting skulle någonsin föra oss åt olika håll igen, det var vi och skulle vara vi. Alltid.

Och släkten kommer om en timma

2010-12-19T16:14:00.002+01:00

Day 20 – This month - Denna månad
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Den här månaden har jag glömt bort att skriva dagbok, glömt bort att skriva vad som händer i min kalender, och glömt ta notis om någonting. Jag har typ levt på mitt minne. Och det har inte alltid funkat. Jag har glömt personer,. glömt möten, överbokat och hittat på annat onödigt. Som att spela Diablo.

Sen har jag ju varit sjuk i snart en vecka också.
Fast jag gillar december. Den här månaden är fin. Jag gillar tanken på julkalendern på tv, att ha en egen chokladkalender (som jag förövrigt typ glömt att äta 11 luckor på, shame on me!), jag gillar att julhandla.
Men framförallt, det absolut bästa med den här månaden: Jag och min bror har inte bråkat och vi har haft så jävla roligt tillsammans. Så jävla roligt. Ibland tänker jag att jag kan klara mig hela livet på honom, för han är precis den personen jag vill umgås med alltidalltid. Sån jävla cool snubbe.

Och det jag längtar till är såklart julen. Mina kusiner och min moster och min mormor kommer hit och firar jul med oss i år, det ska bli jättekul!

Nu när du inte längre finns här.

2010-12-18T18:57:00.000+01:00

Day 19 – Something you regret - Något jag ångrar
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Jag kommer ihåg att det här ämnet alltid varit med på såna där test man la upp på bilddagboken förut. Har du gjort något du ångrar? Och folk skrev hela tiden: hur mycket som helst. Även fast jag inte direkt kom på någonting (eller även senare när jag tänkt efter) så skrev jag som dom andra.

Jag kommer inte på någonting direkt. Och när jag tänker efter står mitt huvud still. Jag antar att jag redan glömt bort det jag ångrar.

Födelsedagar har aldrig riktigt varit min grej.

2010-12-18T18:02:00.000+01:00

Day 18 – Your favorite birthday - Min favoritfödelsedag
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Okej, det här blir nog svårt. Jag har inte varit jätteförtjust av mina födelsedagar. Antingen har jag fått helt fel saker och blivit irriterad, eller så har andra också fått presenter och jag inte känt mig speciell eller så har någon inte varit närvarande där, på min viktiga dag. Jag har gillat julafton mycket mycket mera.

Men jag kan berätta hur jag önskar att den skulle se ut;

Det skulle vara jag, mamma, mormor, fernando och kanske fyra stycken av mina närmaste vänner. Plus några nära vänner till min bror och min mamma. Vi skulle vara en hel del då alltså. Och vi skulle gå ut och äta på restaurang tillsammans. Och de skulle överraska mig med saker, som att ställa sig upp och hålla tal, eller bara ge mig någonting fint eller berätta en fin historia för mig. Sen när vi ätit upp skulle vi promenera hem och det skulle vara sådär fint mörkt och skulle snöa lite, och ljuset av gatlamporna skulle göra allting så mycket finare. Sen när vi kom hem skulle vi dansa till kanske robyn eller slagsmålsklubben eller vem vet kanske yelle. Där hemma skulle det vara ljust som mitt på sommardagen och folk skulle gå omkring med fina vinglas i händerna och dricka cider.
Sen skulle vi sätta oss ner och kolla på min favoritserie och skratta skratta skratta. Och kvällen skulle inte vara slut förrän klockan närmade sig flera timmar över midnatt. Och då skulle de flesta sova över.
Sen skulle morgondagen vara fylld med chillmusik och bara allmänt lugnt diggande av vad som helst. Sånt är fina grejer det.
Ungefär så såg förra nyår ut. Och det var så jävla fint och bra. Så jävla fint och bra.

Ni som läser: Till min nästa födelsedag, överraska mig. Samla ihop ett gäng och överraska mig. Jag skulle inte bli gladare än då, åhh.

Jag minns lyckan i din röst när du insåg att det var jag som ringde. Ingen annan vanlig person. Jag.

2010-12-17T16:35:00.000+01:00

Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Jag har ju inget favoritögonblick. Det går ju inte att välja. Men jag kom att tänka på ett när jag läste meningen. Jag kom att tänka på ett ögonblick jag tyckte var så fintfintfint. Och jag ska berätta om det.

Som ni läste igår berättade jag om min första puss. Detta ögonblick handlar om samma kille.

Det var sommar. Jag tror det var Juli. Och jag hade precis varit nere hos min Farmor på hennes landställe ute i ödesmarken. Där hade jag varit i en och en halv vecka tillsammans med min bror och släktingar. Det var ganska mysigt, men jag saknade min pojkvän mestmestmest.

Vi åkte in till staden ibland och satte oss vid tre datorer på ett bibliotek för att uppdatera oss om världen utanför. Jag hade ingen koll på dagar, ingen koll på timmar, ingen koll på hur långt det var kvar. Men det kändes i luften. Och jag längtade som satan. När jag satt på tåget hem och jag visste att jag skulle vara framme lite över tio tänkte jag så mycket på honom. Men också på min mamma. Hur jag, mamma och min bror skulle sitta uppe så himla länge och prata om allt som hänt oss där nere.
Men jag tänkte nog mest på hur jag skulle kunna somna den kvällen. Där borta hade det gått, det fanns ju inget han-kanske-kommer-hit. Jag var bara tvungen att sova. Men hemma, då var jag kanske trehundra meter från honom och jag stod inte ut med tanken på att behöva somna en natt till innan jag fick träffa honom. Men that's that...
Och jag somnade ju den dagen. Och lyckan dagen efter när jag vaknade, shitshit.

Jag gick ut för att möta honom nästan direkt. Och påvägen till våran mötesplats pirrade det så mycket i mig, jag hade en sån himla bra känsla i mig. Jag ville bra springa och hoppa och skrika, ja jag vet inte vad. Varenda steg jag tog var närmare honom. Jag är säker på att jag hade ett sånt där leende på läpparna man inte kan få bort. Man kan inte sluta le, det bara finns där och man märker knappt att man gör det.

När jag kom fram till vår mötesplats stod han inte där. Så jag ställde mig och väntade och tittade åt det håll han skulle komma. Fast mest diskret, jag ville liksom att han skulle se mig, han skulle se att jag inte sett honom och bara tycka jag var fin och känna hur mycket han saknat mig. Så när jag såg honom vände jag bort blicken direkt och tittade bort mot en massa basketspelare som spelade framför mig. Men sen efter ett tag kunde jag inte vänta längre. Så jag vände tillbaka blicken mot honom och såg honom gå emot mig. Vi var nog 30 meter från varandra. Och jag började röra mig bort mot honom. Men det räckte inte, jag ville inte bara gå mot honom och sen krama honom som vilken dag som helst så jag började springa. Och jag sprang och lyckan inom mig växte. Jag fick ett sånt stort leende på läpparna. Och han log mot mig när han såg mig springa mot honom. Jag såg på honom hur glad han blev.

Jag slängde mig in i hans famn och kramade om honom hårt och kände in hans kropp mot min. Han luktade och kändes precis som förut och jag kände, då jag stod där med honom igen, hur mycket jag faktiskt saknat honom. Och han kramade mig hårt hårt.

- Jag har saknat dig så, sa jag.
- Och jag har saknat dig! sa han.

På något sätt vet man

2010-12-17T14:22:00.000+01:00

På något sätt kände jag på mig att du var i närheten. På något sätt fanns du i luften, eller mest i mitt huvud. Jag har alltid tänkt och trott på att tankar påverkar. Om jag tänker på en viss person extra mycket och extra starkt känner den personen av mig på något sätt. Det var precis det som jag tror hände nu.
Du såg mig och hela vår tid ihop flög över oss. Det är inte så att man ser bilder tydligt eller hör röster när man får en sån flashback. Det är nog mer närheten som skriker efter varandra. Om ni förstår.
Och när jag såg dig. Det var inte så att jag såg dig klart och tydligt, det var mer att jag vände mig om mot ditt håll och urskiljde något som var så typiskt dig. Hur din kroppsform så tydligt visade sig när du rörde dig.
Så jag vände bort huvudet. Jag ville inte möta din blick. Jag ville inte se dina ögon efter jag sårat dig. Jag ville inte. Jag ville inte att du skulle möta min blick och se på mig så hårt så du sårade mig.
Men du hade sett mig. Och jag kände det. Du tittade verkligen på mig när du gick förbi. Och när våra blickar precis kunde mötas då tittade du bort. Du spelade då. Du gjorde konstiga rörelser, sånt som du bara gör när du är missnöjd med någonting eller irriterad. Ja, jag kommer ihåg.

When you make that face you do, there is no one in the world who could replace you.

Det var någonting som hoppa till inom mig när jag märkte att du var i närheten av mig. Jag tror det var mitt hjärta som fick sitt livs chock.

Även fast vi bott så nära varandra ända sedan det tog slut har jag inte sett dig mer än två gånger. Under den långa tiden på snart ett år. Jag har alltid tyckt att det har varit så jävla märkligt. Jag har aldrig förstått.

Jag är aldrig beredd på att se dig. Så den stunden där då jag såg dig, då tror jag nåt hände. Det kändes typ som om mitt hjärta brast.
Och jag ville bara gå fram till dig, ta tag i din arm och få dig titta på mig. Jag ville bara se den där blicken som du alltid gett mig när du blivit så lyckligt överraskad. Men jag stod helt still. För jag visste. Jag visste att du aldrig någonsin mer skulle ge mig den blicken. Och hatet det kunde jag vara utan.

If this is a dream, I don't wanna wake up

2010-12-16T21:42:00.000+01:00

Day 16 – Your first kiss - Min första puss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Åh detta gillar jag! Nu ska ni får höra.

Egentligen skulle jag kunna välja någon gång på dagis eller då jag var jätteliten och man provade att pussa en kille bara för att se hur det kändes. Men istället väljer jag något speciellt.

Jag och han det handlar om hade känt varandra i kanske två år innan vi började ta kontakt med varandra på riktigt. På något sätt upptäckte vi varandra och närmade oss sakta sakta. Vi var så nyfikna.

Vi promenera överallt. För det mesta kommer jag ihåg vart vi gick och hur det såg ut, men under vissa ögonblick då jag kände mig så himla himla glad eller blev så jävla fascinerad av honom att glömde jag bort allting runt omkring oss. Det var som om allt liksom försvann. Och han lös.
Jag ville bara höra mer. Jag kunde inte hålla emot mitt leende när jag såg honom.

På nåt sätt börjar jag istället tänka på kvällen vi blev tillsammans. Den känns mycket starkare. Och jag glömde bort för ett tag om vad som kom först.

Den här kvällen hade vi gått omkring massor. Det var helt mörkt när vi kom till min port. Vi stod alltid där utanför när vi skulle säga hejdå till varandra. Även om vi hade gått runt de områden han bodde följde han mig alltid till porten. Jag gillade verkligen det.
Så vi stod där ute och pratade lite. Vi stod mitt emot varandra och tittade åt håll och kanter för det kändes lite pinsamt sådär. Vi visste inte riktigt vad vi skulle göra eller hur.
Så efter ett tag valde vi ändå att säga hejdå till varandra och vi kramade om varandra. Under hela tiden vi stått utanför min port hade jag känt någonting i luften, någonting spänt. Som om han laddade upp någonting. Jag kände precis den spänningen som jag en gång efter det tillfället känt igen. Den dagen vi blev tillsammans. Då vi satt på en bänk och kände någon stor tystnad över oss båda. Det var något konstigt, vi brukade aldrig vara tysta annars, vi pladdrade bara på massor. Men då var vi tysta och när vi kramade om varandra för att säga hejdå och jag kände laddningen så hårt så hårt i luften släppte han det och frågade mig, om hur det låg till. Och sen blev vi tillsammans.

Så när vi stod där och kramade om varandra visste jag att jag var så redo på vad som skulle hända, men jag hann inte tänka och kände mig så himla förvånad när han släppte mig och vände upp sitt ansikte mot mitt. Och där stod vi. Som två katter i skydd i från regnet nånstans. Och aldrig någonsin ska du vara rädd nå mer, intala jag mig själv. Jag finns i varje steg du tar.

Detta drömmer jag om

2010-12-16T21:21:00.001+01:00

~~Day 14 – What you wore today~~ - Booooring
Day 15 – Your dreams - Mina drömmar
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Mina drömmar. Eller vad jag önskar skulle sett annorlunda ut idag.

- Att min pappa inte bodde tvärs över hela jorden i ett helt annat land med helt andra människor.
- Att jag hade bättre kontakt med mina släktingar och att de inte placerar sig så sjukt långt borta. Varför flytta? Familjen är det viktigaste. Alltid.
- Att jag vid det här laget hade hittat någon att lägga mitt liv på. Någon som faktiskt bryr sig om mig och lyssnar på vad jag har att säga.

Jag har raderat den här meningen om och om igen nu ett tag. Jag har verkligen inget mer att skriva. Det är ingenting jag kommer på. Jag har det väldigt bra och jag är glad över hur jag har det, men det finns en del som saknas. Och sånt får jag försöka leva med.

Detta skulle publicerats i förrgår

2010-12-16T21:15:00.003+01:00

~~Day 12 – What’s in your bag~~ - Booooooring

Day 13 – This week - Denna vecka
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Den här veckan har jag varit sjuk. Inte alls kul någonstans. Jag vill komma vidare. Jag vill ha saker att göra. Jag vill inte bara sitta inne och bearbeta minnen om och om igen tills min hjärna värker och mitt hjärta blöder. Jag vill mer.

Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen

2010-12-15T18:59:00.001+01:00

Fan

Jag är en sån jävla stark person. Jag fattar inte det själv.
Visst, jag ger jättelätt upp på små skitsaker, som att en viss teknisk pryl inte funkar. Det är inte så att jag sätter mig ner som en lugn människa och försöker förstå mig på prylen. Jag är imponerade på dem som har ett inre lugn. Mitt försvann. Mitt är försvunnet sen länge. Jag kan aldrig ta det lugnt.
Det känns som om jag bär hela världen på mina axlar. Det känns som om jag har ansvar över allt.
Jag springer som en jävla fröken runt allt och behandlar alla så jävla bra. När är det min tur att bli behandlad om?

Jag har aldrig varit en "typisk tjej". En sån som snackar om hur man ser ut, om man är tjock, om sex and the city, om att raka benen eller att ha foundation eller löshår. Jag har alltid varit lite mer som en kille då. Jag har inte brytt mig om det på det sättet som alla andra.

Min bästavän öppnar mina ögon för det ibland. Hon var jätteimpad av ett visst citat ur en låt, detta:

Ibland gör man rätt, ibland gör man fel

Och jag undrade direkt, vad är det med det? Det är bara sann fakta. Jag tyckte det var urtråkigt. Verkligen superkasst. Och hon berättade detta för mig:
Du kanske aldrig har känt så, att du gjort rätt eller fel, men till oss andra tjejer som känner det så ofta så säger det där citatet mer.
Och jag tänkte efter. Är jag så bra eller vadå? Har jag så bra självförtroende eller vadå?
När jag var liten eller mindre i alla fall visste jag att jag var söt/snygg och bra. Jag fick höra det rätt ofta av folk och min mamma bomberade mig med sånt hela tiden. Så jag trodde ju självklart så.
Jag trodde det, förstår ni? Jag visste ju inget, men jag trodde.

När jag var så liten fanns det tjejer som mobbade mig. De sökte upp mig på internet och skrev hemska saker om mig. Jag blev verkligen sårad av det dom skrev och ringde mamma och grät ut. Jag tror inte de förstår vilken skada de gjorde på mig, de människorna är de hemskaste jag träffat på.
Och jag fick trauman av sånt. Jag började tänka och känna "nä vafan ja passar mycket bättre ihop med killar än tjejer. tjejer är bara skit" och så har jag tänkt ända till idag. Och jag kommer ju fortsätta tänka så. Tjejer är grymt vidriga och tar allting bakom ryggen. Jag vill inte vara med om sån skit. Och jag vet att jag gör sånt själv, men jag vill inte. JAG VILL VERKLIGEN INTE. Ni förstår nog inte hur hemskt det faktiskt är.

Men det är ju inte hemskt om dom inte hör, tänker väl ni då. Nej det kanske inte är det. Men när man väl börjar snacka skit blir det mer och mer och när man väl träffar personen i verkligheten kan man inte hålla sig från vad man snackat om bakom ryggen. Man ger den inte en ytterligare chans, utan man tänker bara på allt fel.

Alla vill ha en extra chans. Alla vill framstå som snälla, alla vill ju vara snälla. Låt ingen skitgrej stoppa det. Var inte bitter och placera folk i fack eller rensa iväg folk. De känner precis som dig och vill bara bli omtyckt.

En av de tjejerna som skadade mig när jag var mindre la till mig på facebook för några dagar sen. Och jag förstod inte. Först trodde jag att jag hade sett fel. Men sen började ilskan bubbla i mig. Vafan vill hon med mig för? Har hon ingen som helst respekt för mig? Kommer hon inte ihåg vad hon har gjort mot mig? Jag blev verkligen arg. Och jag tryckte bort henne. Sen så lägger hon till mig efter ett tag igen och jag känner att det här måste få ett slut, så jag skriver ett meddelande till henne där jag frågar varför hon lägger till mig. Det har hon inte svarat på. Men hon har inte lagt till mig igen.

Jag vill att hon ska få känna på hur det kändes för mig när hon gick på mig så hårt. Hur jävla sårad jag blev. Jag vill att hon ska fatta hur jävla fel hon gjorde.
Jag är fan värd mer.

Det bara blir så.

2010-12-15T16:16:00.001+01:00

Jag har inte skrivit här på några dagar. Jag ligger hemma och är jättesjuk och känner mig stressad. Idag är en fel dag. SÅ jävla fel. Jag är jätteledsen och ingenting kan göra mig glad. Hatar detta.

Broshhan

2010-12-12T13:31:00.000+01:00

Day 11 – Your siblings - Mitt syskon
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Det känns som om jag redan skrivit om den här punkten två gånger. Och eftersom jag bara har en brorsa så tycker jag det räcker faktiskt. Men ni kan få bilder på oss två :)

Det går på en tio minuter

2010-12-11T12:47:00.001+01:00

Jag luktar gott och mitt hår går jättesnabbt att torka. Idag ska jag nog få en mobil och nytt abonnemang, äääääääälska livet.

Nu ska jag sminka mig och bli cool. Lyssna på denna (underbartbästa) låten:

David Bowie - Changes

Lyssna på hans alla andra låtar också, han är magnifik och ball som fan! Life on Mars har alltid och kommer alltid vara min favoritlåt. Det finns nästan inget som slår den. Åh.

Wazzzappp?!

2010-12-10T22:15:00.001+01:00

Day 10 – What you wore today - Vad jag hade på mig idag
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Eftersom jag ligger en dag efter med den här listan (eller hur?) så kan jag ta två stycken dagar i en smäll. Aiiiit!

Idag ser jag ut såhär:

Jag har precis varit och klippt mig, mycket kortare. Sjukt ballt ju. LOVE IT.

Imorgon ska jag nog checka ut en ny mobil och förhoppningsvis (snälla snälla) inkassera en! Det vore det absolut bästa, då är jag nog glad i två veckor framöver. Åhåhåh. Hoppassss.

Min tro

2010-12-10T22:13:00.001+01:00

Day 09 – Your beliefs - Om min tro
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Vad tror jag på?

Jag tror på:

- skyddsänglar och hjälp i form av tecken och krafter.

- stenar som ger kraft.

- kärlek.

- lycka.

Jag tror inte på:

- att allt som hände i bibeln är sant.

- det går att hata människor för resten av livet.

- det går inte att gå vidare och bli lycklig om man inte går igenom det som hänt.

- att tiden läker alla sår.

- att vara tyst och tro att känslor försvinner. dom försvinner inte. dom finns där. du trycker bara bort dom och glömmer bort dom för ett tag.

Inget mer just nu...

It's the love we make

2010-12-09T20:55:00.001+01:00

Vissa saker vill man bara inte ska ha hänt, bara för att det inte finns någon fortsättning på det. Men dom sakerna är sånt man kan leva att tänka på ett tag. För det är fint med minnen. Speciellt när det handlar om kärlek. Då är det extra fint. Det tycker jag.

Det var någonting som inte blev som vi så önskade, den kvällen vi gick där, arm i arm och ögonen riktade på varandra. Det fanns ingen annan då. Ingen annan.

2010-12-09T19:02:00.001+01:00

Day 08 – A moment - Om ett ögonblick
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Mitt ögonblick kommer från i somras. Jag tycker sommaren 2010 har varit bra. Fast lite lite att göra. Lite lite jag minns från sommaren..

Detta ögonblick jag ska berätta om tycker jag så himla mycket om. Kan nästan vara det bästa som hände 2010. Jag blir sjukt glad när jag tänker på det.

Här är jag och min bästavän en annan gång på vägen till Gröna Lund.

Allt hände på Grönan. Där hängde jag massor under sommaren faktiskt, drog på massa olika konserter och chillade galet utanför. Det kändes bara så sjukt bra liksom. Denna kväll var det Teddybears som spelade. Jag hade lyssnat en hel massa på dom under ett tag och var sjukt peppar på konserten, bara det att det inte fanns någon som jag kunde gå med... Och sånt är ju alltid så sjukt segt och man vet inte riktigt vart man ska ta vägen och hur man ska göra med allt och väntar bara ut tiden. Jag väntade ut tiden genom att klä på mig och sminka mig och vänta på att någon skulle höra av sig. Det kändes liksom bra.
Och sen efter ett tag hörde en kompis till mig av sig (eller om det var jag som skrev till henne, jag kommer inte ihåg..) och hon sa att hon skulle på Teddybears konserten och jag nappade direkt! Hon var peppad på att jag skulle med, men det var typ bara en halvtimme kvar innan de skulle börja så ja rusa ut och iväg till Grönan. Jag hann precis dit några minuter innan dom började spela. Överraskade min vän och började prata med hennes två vänner. De var jätteawesome och grymt taggade på konserten.

Min bästavän och en fin vän från en annan konsert.

Jag pratade massor med en av killarna och var jättefascinerad av honom. Han var så rolig, så intressant, så schysst och så jävla glad. Jag blev så jävla glad av hans glada ansikte.
Så vi stod bredvid varandra under hela konserten och diggade som fan (vi två var dom som var absolut mest taggade på konserten). Vi älskade varenda del av konserten och tyckte allt var så sjukt bra gjort (DET VAR DET!).

Jag ville bara ha mer av honom. Jag tyckte han var bäst just i det ögonblicket, det fanns ingen jag ville vara med hellre än honom. Wow, låter så himla romantiskt?

Och sen under vägen hem gick vi och snackade om allt möjligt. Jag kommer ihåg en specifik grej; vi började prata om The Lonely Island och vi berättade för varandra hur grymma vi tyckte dom var och jag satte på min mp4 och vi sjöng med i deras låtar och hade vårt egna lilla roliga.
- Jag har aldrig träffat en tjej som kan hela texterna i The Lonely Island's låtar.

Söt kille.

Och vi gick där och det kändes som om vi både önskade att det kunde vara såhär alltidalltid. Vi levde livet. Det ögonblicket vill jag bara tillbaka till så himla mycket.

En paus på McDonalds innan vi drog hem.

Vi pratade om konserter vi så gärna ville gå på och var ledsna ett tag över att Muse hade ställt in. Han föreslog att vi skulle åka ner till Småland och titta på Crystal Castles och Muse och det fanns inget jag hellre skulle gjort än åkt med honom dit. Men det blev inget med det.

Och kvällen avslutades med att det bara var han, jag och en snubbe som inte sa så mycket. Vi satt på tunnelbanan hem och jag hade tre stationer kvar innan jag skulle av. De tre stationerna önskade jag var hundra. Men de var tre och de kom så himla snabbt så jag inte hann med att tänka mer. Allt var över på en sekund. Det fina ögonblicket och relationen med den fina grabben, som jag önskar slutade finare än så. Mycket mycket finare.

Lets create something golden

2010-12-07T21:36:00.000+01:00

Anledningen till att min blogg heter som den gör är detta:

Le Corps Mince de Françoise – Something Golden

Och att det är fint att skapa såklart. Something golden.

My 4 bestfriends

2010-12-07T19:03:00.002+01:00

Day 07 – Your best friend - Om mina bästavänner
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Det här ska handla om min bästavän. Jag vet inte hur jag ska se på den frågan. Egentligen vill jag direkt säga att Maja är min absolut bästa vän, eftersom vi känt varandra så himla länge och funkar så bra ihop. Men hon är inte min enda. Egentligen ser jag bästavän som någon som kommer en väldigt nära och som man vågar släppa in och vet hur de ska svara när någonting hänt mig. Men jag kan förklara mer om mina bästavänner.

Maja: Vi har känt varandra hela livet minus 6 år. Och dom där 6 åren i början av livet, vad kommer man egentligen ihåg av dom..?
Maja och jag är som ler och långhalm... haha skämt. Vi är både grymt lika men också grymt olika. Vi är nästan precis lika långa och har samma fotstorlek och samma storlek på kläder. I personligheten är vi nog faktiskt väldigt olika. Men det håller väl i längden att man faktiskt är väldigt olika. Och det går ju bra. Även fast vi faktiskt glidit ifrån varandra en hel del. Jag skulle aldrig säga upp min vänskap någonsin med henne för hon är en sån person som jag behöver. En otroligt fin och omtänksam människa. Vi har gjort allt tillsammans. Tänker jag tillbaka på när jag var yngre tänker jag direkt på henne vid min sida. Det funkar liksom så himla bra.

Jag tycker det var en fin beskrivning av oss två.

Min andra bästavän: Elin.
Elin har jag känt i ungefär 5 år nu. Vi fann varandra på bibliotekets brevvänshemsida, där jag tror det var Elin som la ut en liten kontaktannons eller vad det heter och jag nappade på direkt. Jag skrev till flera andra också som lät lika intressanta, men hon, Elin alltså, svarade liksom på ett bättre sätt. Det kändes på något sätt roligare att skriva till henne, dels för att hon svara så snabbt då, men också för att hon verkligen tog till sig det jag skrev. Hon lyssnade verkligen, på riktigt. Och sen skrev vi massamassa mejl till varandra. Jag kommer ihåg att jag var jätteivrig i början och ville kolla på mammas dator (hade ingen egen då) hela tiden efter om hon hade svarat eller inte. Vi svara säkert två gånger om dagen några gånger, men annars varenda dag.
Jag berättade för mamma om hon inte svarat en dag och tyckte det var jättetråkigt kommer jag ihåg. Det var så kul att mejla då, vi hade vår egna lilla grej liksom!

Och sen träffades vi på riktigt ett par gånger och gick omkring och fotade (som båda tyckte var skitkul!) och bara hängde. Och sen skrev vi lite mer till varandra om hur allt låg till, mest om skolan.. ingenting kändes fel. Jag kunde skriva precis allt, hur jag kände inför saker, och småsaker som jag tyckte var jättestora och grymt coola liksom.

Vi mejlar än idag, men det tar ungefär uppemot en vecka innan vi svarat till varandra. Det är helt okej, vi vet att båda har mycket att göra, men åh så jag saknar då vi mejlade så ofta och skrev så himla mycket.

Min tredje bästavän: Cornelia.
Jag och Cornelia möttes liksom på chans, på något ramla vi in i varann, och tänk att något jag tänkt var så svårt va så lätt. (Lasse Lindh - Du behöver aldrig mer vara rädd)

Nej men jag och Corre... Vi träffades en dag när vi var på kollo. Det var ett fint ögonblick, det var ett sådär lyckat som man bara vill berätta för andra, eftersom det just var så lyckat. Såhär gick det till: Jag låg i min säng och läste en tidning (Nemi såklart!) men ställer mig upp och går och lägger tidningen på ett bord för att göra någonting. Då kommer Corre & co in. Hon får syn på tidningen.
- Oh, vem är det som läser Nemi?
- Jag, säger jag och ler lite.
- Du och jag kommer bli bra kompisar!
Och se? Aah? AAhh? Så det kan gå.

Allting blir såklart väldigt annorlunda när man åker från ett kollo och senare bara möts upp i stan. Man är inte den samma. Jag vet inte varför, men det är bara så. Fast vi har klickat ändå. Vi har pratat om våra problem med varandra och snackat om annat, mest jobbigt och ibland roligt. För att komma närmare varandra. Och det har vi gjort. Vi är bra tillsammans. Även fast vi inte ses alls ofta. Jag vet att jag kan lita på henne och hon vet att hon kan lita på mig.

Min fjärde bästavän (viktigviktig!) är min bror, Fernando.
Det finns ingen i världen jag passar bättre ihop med. Det finns ingen i världen jag kan vara mer mig själv med. Det finns ingen i världen jag älskar att umgås med så mycket som min brorsa. Det finns ingen i världen som någonsin skulle kunna replacea honom. Han är allt. Mitt allt. Han är den bästa jag vet.

Det var dom. Ni andra jag umgås med tycker jag självklart mycketmycket om. Ni har bara inte lärt känna mig tillräckligt än ;)

Jag har alltid gillat söndagar på något vis. De är så lugna.

2010-12-05T21:22:00.002+01:00

Day 06 – Your day - Om min dag
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Idag har jag spelat Diablo II. 7kt värd dag!
Ne men lite mer annat hann jag väl med, som att gå över till mormor och hjälpa henne med saker, duscha, möta maja helt randum, hängt in nya kläder, skrivit önskelista och ätit godis. Meeeow va mys.

Imorgon ska jag jobba, hjälpa mormor igen och sen träffa Maja. S-k-i-t-b-r-a-!

Det bästa: Jag är nästan helt klar med mina julklappar. Finnemangers!

Idag gick jag med flipp-flopps ute i snön.

2010-12-04T19:01:00.007+01:00

Day 05 – Your definition of love - Vad jag tycker om kärlek
Day 06 – Your day
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Hur ser jag på kärlek?

Jag har drabbats av riktig kärlek två gånger. Det är dom två gångerna jag minns. Fast jag har haft flera förälskelser när jag var mindre, men jag kommer inte ihåg mycket alls från dom tiderna, bara att jag gillade några grabbar. Som en kille, som gick hem med mig efter skolan. Vi satt/låg och snackade i min loftsäng jättelänge. Helt plötsligt hade klockan blivit jättemycket när vi bara legat där och snackat. Fast jag lovar att vi provade att pussa varandra också bara för att känna hur det kändes.

Kärlek är som.... som.... som... en blomma. Nej fuck it. Jag tänker inte skriva nåt sånt. För mig gör kärlek ont. För det första gör det ont att älska någon så mycket som man gör när man är kär. För det andra gör det sjukt ont att vara kär men inte få det besvarat. För det tredje gör det ontontont att bli sviken och lämnad och dumpad även fast man fortfarande är kär. Allt gör ont ont. Men på köpet får man känna på lycka. Man ser varenda dag som ljus och vill bara vara med sin kärlek.

Jag vill berätta om kärlek. Jag vill det. Men jag vet inte vad jag ska skriva. Jag tror ni kommer få något sådant från mig senare.

Jag tycker kärlek beskrivs så otroligt bra av den här kvinnan: http://rodeo.net/niotillfem/

Varenda text är så fin.

Ogillar all hälsoreklam.

2010-12-03T23:41:00.002+01:00

Ligger och kollar på Samantha. Det är faktiskt riktigt bra. Jävligt otippat.

Lucka tre i min julkalender

2010-12-03T21:44:00.001+01:00

Day 04 – What you ate today - Om vad jag åt idag
Day 05 – Your definition of love
Day 06 – Your day
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Idag har jag varit på Ikea med Filippa och ätit pizzaslices med lingondricka. Och sen en glass på det. Vi åkte ju inte bara dit för att äta.. som förra gången... utan jag handlade även en finfin klädhängare som jag har monterat upp i mitt rum! Finnemangers! : D

Idag är en bra dag.

2010-12-02T15:36:00.000+01:00

Jag har fått världens inspiration! Jag gick igenom Bruno Gallerian på vägen hem idag och såg att pryldesign har laddat upp med jäääättemånga små fina saker. Förra året ställde dom upp bord och la allt fint på. Åh åh åh åh. Nu har jag fixat praktik till Februari alltså! Ska mejlas ikväll.

Min dag: försova sig, äta lunch i skolan, skriva franskaprov, sluta tidigare, åka ut till aspudden för att titta lite, åka till götgatsbacken, prata med trevlig rädda-barnen-snubbe, se fina inspirerande saker i bruno-gallerian, prata med jättetrevlig pryldesign-typ, blivit glad.

Nu ska jag ut och träffa Olga. Tror vi bara kommer snacka om inspiration och hur vi ska skapa saker och ting. Idag är en bra dag.